Stålnäs och Humlegårdsstrand 4 november 2017
Det har varit lite glest med vardagsäventyren några veckor. Förra helgen var vi på Stålnäs och paddlade surfski* en sväng i kulingvindarna som blåste då, men vågade inte ge oss iväg på någon längre tur. Helgen före arrangerade vi Stenö Ultra Trail och jag var även med och sprang själv och före det har det varit fokus på att förbereda arrangemanget sedan vi kom hem från Kroatien. Till den här helgen hade vi kollat in vädret och sett att det skulle bli svaga vindar och t.o.m. lite solsken, åtminstone på lördagen och tänkte att det var läge för ett nytt äventyr.
Lördag morgon: Vi åker ut till stugan i gryningen, messar vår kompis Per-Erik och kollar om han vill komma och paddla med oss. Det hade varit frost under natten och det låg en liten isskorpa här och där på vattnet. När vi kommer till stugan är det rejält kallt eftersom vi inte har någon el, det känns t.o.m. kallare inomhus än ute när solen kommit upp. Stugan är liten och det går ganska snabbt att värma upp den när vi, som idag, använder både vedkamin och fotogenkamin.
När vi hört från Per-Erik att han är på väg börjar vi kränga på oss våra 7 mm tjocka surfdräkter. De funkar suveränt till de flesta vattensporter vintertid, vi brukar använda dem för att simma, köra swimrun vid iskanten, paddla SUP, och nu även surfski, när det blivit tillräckligt kallt i luften och vattnet. Den största nackdelen med dräkterna är att det är riktigt jobbiga att sätta på sig och ännu jobbigare att ta av sig när de blivit blöta.
Per-Erik kommer, vi sätter surfskidorna i vattnet och paddlar iväg i det vackra novemberljuset. Vi får en riktigt fin paddling, där vi utforskar småvikar längs kusten. I vissa skuggiga vikar ligger tunn is som krasar under oss när vi försiktigt paddlade oss fram. Per-Erik tappar koncentrationen en stund när vi paddlar intill hällorna vid Olsåker. Hans Epic V 10 surfski är ganska rank och det resulterar i att han tippar i vattnet. Han kommer dock upp väldigt snabbt och han hinner inte bli speciellt nedkyld. När vi paddlat runt ca 1,5 timme letar vi upp ett litet skär utanför Humlegårdsstrand och fikar där en stund. Vi kan inte sitta kvar så länge, för trots att våra dräkter är varma, krävs det att vi är i rörelse för att hålla värmen när temperaturen inte är så långt över fryspunkten. Oftast blir händer och fötter kalla först, eftersom våra handskar och skor av neopren hela tiden är blöta, och vi blir alla rätt frusna av fikastunden.
När vi är nöjda paddlar vi tillbaka och njuter av solen, ljuset och vyerna efter vägen. Vi paddlar på lite hårdare så vi får upp värmen. Vid Stålnäs lämnar vi våra surfskis i hamnen på andra sidan viken, dit det finns bilväg fram, och sedan springer vi genom skogen tillbaka till stugan i våtrdräkterna. Åter på Stålnäs är vi rejält varma och det är skönt att ta ett dopp i havet. Precis när vi badar kommer Samuel och Sanne, vår son och hans flickvän, gåendes på stigen som löper till vår stuga. De är fikasugna och ville kolla in bastubygget. När det är lunchdax steker vi bananpannkaka på gasolspisen och fyller på ny energi. När solen börjar gå ner är det dax att åka hemåt igen, vi lastar surfskidorna i eftermiddagsljuset och far hemåt.
Eftersom det fortfarande är klart väder och vi vet att det blir fullmåne bestämmer vi att ta en runda runt Stenöorn på kvällen. Jag har dessutom nyss börjat en 100 dagars runstrike, dvs jag har tänkt springa varje dag 100 dagar i sträck, så det passar bra med en kvällstur. Lotta cyklar MTB och manar på mig lite så jag inte slöar till, medan jag springer framför. Vi stannar på en par ställen på vägen och beundrar månljuset över havet. Det blir en fin avslutning på en riktigt fin vardagsäventyrsdag.
?
*Om ni vill veta lite mer om vad surfski är, kan ni bl. a. läsa lite mer i vardagsäventyr #26 Nelo weekend
