St\u00e5ln\u00e4s 24 maj 2025<\/p>\n
I sin bok The Explorers Gene skriver Alex Hutchinson om hur m\u00e4nniskans nyfikenhet och driv att forts\u00e4tta utforska vad som finns bakom n\u00e4sta kr\u00f6n varit en av de st\u00f6rsta framg\u00e5ngsfaktorerna f\u00f6r homo sapiens. En gen som man tror har varit avg\u00f6rande \u00e4r DRD4 och en l\u00e4ngre variant av den genen som kallas 7R-allelen eller L-DRD4. DRD4 st\u00e5r f\u00f6r Dopamin Receptor D4 och \u00e4r bl. a kopplad till v\u00e5rt motivationsystem. N\u00e4r man unders\u00f6kt olika befolkningsgrupper har man sett att m\u00e4nniskor vars f\u00f6rf\u00e4der migrerat l\u00e4ngre geografiskt fr\u00e5n m\u00e4nniskans ursprung i s\u00f6dra Afrika, och \u00e4ven de som migrerat till avl\u00e4gsna \u00f6ar som varit sv\u00e5ra att till sig till, har h\u00f6gre frekvens av 7R-allelen.\u00a0<\/p>\n
Man har hypotesen att drivet att ta sig vidare och utforska i sig varit en vinnande faktor f\u00f6r m\u00e4nniskan, och att andra egenskaper som personer med L-varianten tenderar ha, som mer risktagande, sensationss\u00f6kande och \u00f6ppenhet f\u00f6r nya erfarenheter har \u00f6kat \u00f6verlevnadschanserna f\u00f6r de som gav sig iv\u00e4g, och att de bidragit till att gruppen de ingick i klarade sig.\u00a0<\/p>\n
Neandertalarna (homo neanderthaliensis) levde i samma omr\u00e5den i Euopa och v\u00e4stra Asien under hundratusentals \u00e5r utan att migrera l\u00e4nge str\u00e4ckor och de hade troligen inte 7R-varianten, eller s\u00e5 var den \u00e5tminstone extremt ovanlig bland dem. En hypotes \u00e4r att bristande driv att utforska olika milj\u00f6er bidrog till att de som art inte \u00f6verlevde (\u00e4ven om 1-2% av deras gener \u00f6verlevt bland europ\u00e9er, asiater och ursprungsbefolkningar i Amerika, d\u00e5 de korsats med varandra efter migrationen fr\u00e5n Afrika).<\/p>\n
Ett perspektiv som flera forskare anv\u00e4nt n\u00e4r de tittat p\u00e5 v\u00e5r drift att utforska \u00e4r konflikten mellan explore vs exploit. Kanske ska vi se det mer som ett samspel mellan att forts\u00e4tta s\u00f6ka sig vidare och unders\u00f6ka nya m\u00f6jligheter eller att stanna kvar och f\u00f6rvalta och f\u00f6rfina det som finns h\u00e4r och nu, det v\u00e4lk\u00e4nda och tillg\u00e4ngliga.\u00a0<\/p>\n
I ett mer existentiellt perspektiv kan det handla om stanna i tryggheten eller ge sig ut i det ok\u00e4nda. Att t\u00e4nka p\u00e5 det ok\u00e4nda kan inneb\u00e4ra en lockelse men ocks\u00e5 k\u00e4nnas riskabelt. Generellt \u00e4r vi betydligt mer ben\u00e4gna att vara utforskande n\u00e4r vi \u00e4r unga \u00e4n n\u00e4r vi blivit \u00e4ldre, d\u00e5 det ok\u00e4nda kan k\u00e4nnas mer hotande mot allt vi redan hunnit uppn\u00e5. Ett tales\u00e4tt \u00e4r \u201dman vet vad man har, men man vet inte vad man f\u00e5r\u201d. I andra v\u00e5gsk\u00e5len ligger risken f\u00f6r stagnation, att livet best\u00e5r av samma saker, och upplevelsen blir att livet bara passerar, utan att vi f\u00e5r n\u00e5got nytt att h\u00e4nga upp v\u00e5ra minnen p\u00e5.<\/p>\n
Vi upplever livet och intrycken intensivare n\u00e4r vi \u00e4r i nya situationer och f\u00e5r nya upplevelser. N\u00e4r vi tittar tillbaka \u00a0\u00e4r oftast minnet av en tid med fler upplevelser tydligare \u00e4n en tid utan speciella upplevelser. Vi k\u00e4nner oss ofta mer levande n\u00e4r vi utforskar nya milj\u00f6er och vidgar v\u00e5ra gr\u00e4nser.<\/p>\n
En tid som \u00e4r stark i mitt minne \u00e4r v\u00e5ra tv\u00e5 \u00e5r med 100 vardags\u00e4ventyr d\u00e4r jag k\u00e4nde mig n\u00e4rvarande och aktiv i att forma livet tillsammans med min livskamrat Lotta. D\u00e5 v\u00e5rt yngsta barn nyss flyttat hemifr\u00e5n och vi kunde l\u00e4gga mer tid p\u00e5 v\u00e5r relation och vad vi ville g\u00f6ra med v\u00e5ra liv fram\u00e5t. Att gemensamt planera inf\u00f6r och genomf\u00f6ra sm\u00e5 vardags\u00e4ventyr, f\u00f6rst 50 g\u00e5nger p\u00e5 ett \u00e5r, och sedan besluta oss f\u00f6r att g\u00f6ra 50 \u00e4ventyr till under \u00e5ret efter, f\u00f6r det gav s\u00e5 mycket n\u00e4ring till v\u00e5r relation och till upplevelsen av att leva.<\/p>\n
I ett mer psykologiskt perspektiv kan forskning om nyfikenhet ge oss andra s\u00e4tt att se p\u00e5 konflikten mellan explore \u2013 exploit.<\/p>\n
Nyfikenhet kan beskrivas som ett biologiskt baserat system f\u00f6r bel\u00f6ningsk\u00e4nslighet och inre motivation och som har stor betydelse f\u00f6r v\u00e5rt v\u00e4lbefinnande, d\u00e4r h\u00f6gre grad av\u00a0\u00a0nyfikenhet drivs av att nyhetsv\u00e4rdet av n\u00e5got nytt och ok\u00e4nt \u00e4r extra bel\u00f6nande. Du k\u00e4nner ett starkare driv att f\u00e5 uppleva nya saker och f\u00e5 ny kunskap. Personer med L-DRD4 genen beh\u00f6ver mer stimulans f\u00f6r att dopaminsystemet ska svara och har ofta l\u00e4rt sig att s\u00f6ka starkare stimuli.<\/p>\n
En av de mest framtr\u00e4dande forskarna inom nyfikenhet som drivkraft \u00e4r Daniel Berlyne som beskrivit nyfikenhet i tv\u00e5 dimensioner, d\u00e4r den ena dimensionen \u00e4r perceptuell eller kunskapss\u00f6kande (epistemisk), dvs att s\u00f6ka nya perceptuella upplevelser som ny intressant musik eller att s\u00f6ka ny kunskap som att l\u00e4sa om andra l\u00e4nders kultur. Den andra dimensionen \u00e4r specifik eller diversifierad, d\u00e4r specifik perceptuell nyfikenhet kan handla om f\u00e5 uppleva en specifik plats man l\u00e4st om, medan diversifierad kan vara att g\u00e5 runt i en stad utan att leta n\u00e5got specifikt, l\u00e5ta sig ta in nya intryck och njuta av att bli \u00f6verraskad.\u00a0<\/p>\n
Inom kunskapss\u00f6kande kan specifik nyfikenhet vara att ta reda p\u00e5 n\u00e5got jag har ett kunskapsglapp i, som vem fick Oscar f\u00f6r b\u00e4sta film. Diversifierat kunskapss\u00f6kande handlar mer om n\u00f6jet att f\u00e5 ny kunskap om vad som helst, t ex genom att titta p\u00e5 ett fr\u00e5gesportprogram, eller att l\u00e4sa Guiness Rekordbok.<\/p>\n
Jag t\u00e4nker att en del av att resa f\u00f6r m\u00e5nga handlar om perceptuell diversifierad nyfikenhet, att f\u00e5 nya intryck, f\u00f6r andra kanske det \u00e4ven handlar om att l\u00e4ra sig om den kulturen och platsen man \u00e5ker till b\u00e5de allm\u00e4nt och mer specifikt.<\/p>\n
Om vi upplever att vi \u00e4r personer med en stark nyfikenhet, som jag t\u00e4nker m\u00e5nga som l\u00e4ser den h\u00e4r bloggen \u00e4r, upplever vi kanske oftare frustration eller minskat v\u00e4lm\u00e5ende n\u00e4r vi inte ser till att f\u00e5 tillr\u00e4ckligt mycket nya upplevelser.\u00a0<\/p>\n
F\u00f6r in egen del vet jag att mycket av min nyfikenhet tillfredsst\u00e4llts genom att jag l\u00e4st massor \u00e4nda sedan jag l\u00e4rde mig l\u00e4sa. En stor del av konflikten i mig har handlat om r\u00e4dsla, kanske f\u00f6r misslyckande, f\u00f6r att inte duga, att jag haft f\u00f6r lite tillit till min egen f\u00f6rm\u00e5ga. Framf\u00f6rallt under \u00e5ren innan jag tog steget att b\u00f6rja utbilda mig.<\/p>\n
N\u00e4r jag v\u00e4l tog steget till mer utbildning, f\u00f6rst via KomVux och sedan via Universitetsstudier, hade jag en enorm hunger efter ny kunskap och att f\u00e5 praktisera dem nya kunskaperna och det drev mig vidare, trots mina r\u00e4dslor. Idag t\u00e4nker jag att sp\u00e4nningen i yrkeslivet ligger mer i bekv\u00e4mligheten och tryggheten i att forts\u00e4tta med det jag g\u00f6r, som rullar p\u00e5 enkelt \u00e4ven om jag fortfarande l\u00e4ser massor.\u00a0<\/p>\n
I privatlivet \u00e4r det \u00e4nnu mer styrt av att jag blivit bekv\u00e4mare med \u00e5ldern, att utmana mig p\u00e5 nya omr\u00e5den k\u00e4nns sv\u00e5rare.\u00a0\u00a0Efter mina l\u00f6parskador dr\u00f6mmer jag fortfarande om att f\u00e5 utmana mig i nya l\u00e5nga ultralopp. Jag har inte kommit till skott att utmana mig p\u00e5 riktigt i andra aktiviteter \u00e4n l\u00f6pning, som bikepacking i en vecka eller mer i str\u00e4ck, som jag faktiskt tror min kropp skulle klara. En dr\u00f6m jag b\u00f6rjat odla \u00e4r att delta i North Cape 4000, ett osupportat cykellopp fr\u00e5n norra Italien till Nordkap som startar i slutet p\u00e5 juli och avslutas fyra veckor senare i Nordkapp.<\/p>\n
En sak som tillf\u00f6rt mycket i mitt och Lottas liv efter v\u00e5ra 100 vardags\u00e4ventyr \u00e4r mindre utmaningar vi gjort gemensamt, d\u00e4r vi letade upp 25 toppar i n\u00e4romr\u00e5det runt v\u00e5r fj\u00e4llstuga under det f\u00f6rsta \u00e5ret vi efter vi k\u00f6pt stugan, d\u00e5 vi en sommar i juni badade p\u00e5 ett nytt st\u00e4lle varje dag i 30 dagar, eller n\u00e4r vi simmade minst 1000 meter per dag i \u00f6ppet vatten i 30 dagar. Enkla m\u00e5l som f\u00e5tt oss att tillf\u00e4lligt prioritera att leva det liv vi vill leva.<\/p>\n
Om nyfikenheten \u00e4r stark i oss, kan vi anta att vi \u00e4r f\u00f6dda med en L-DRD4 gen. D\u00e5 \u00e4r kanske kostnaden i minskat v\u00e4lbefinnande blir h\u00f6gre av att inte utmana sig, \u00e4n kostnaden av att ta r\u00e4dslan och det obekv\u00e4ma under armen och utmana sig med nya upplevelser.<\/p>\n
Fakta om DRD4\u00a0<\/b><\/p>\n
Senare forskning har delad in varianterna av DRD4 i Short-DRD4, Long-DRD4 (2-5 repeits och 6-8 repeits) d\u00e4r fler repeits \u00e4r kopplat till mer risktagande och utforskande. Det finns dock mest forskning p\u00e5 7R-allelen och den verkar mest kopplad till utforskande och sensation seeking. Den vanligaste varianten \u00e4r 4R-allelen.<\/p>\n
Referenser<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/motionzonen.se\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/IMG_4440-768x576.jpeg\")