Slagavallen 22 maj 2026
Det finns många perspektiv på frågan: Vad är lycka och hur blir vi lyckliga?
Ska vi sträva efter hedoni eller eudaimoni, dvs ska vi söka efter mesta möjliga njutning och frihet från lidande eller efter att leva ett så meningsfullt liv som möjligt.
Handlar lycka om att uppleva välbefinnande, mening och livstillfredsställelse?
Vad beror på genetik och vad beror på beteende?
Hur mycket påverkar kultur och miljö?
Vad är lycka enligt World Happiness Report?
Ett perspektiv på lycka kommer från The World Happiness Report (WHR) som bygger på data insamlade från ca 150 länder om året. De frågar cirka 1000 personer i varje land och sammanställer data från de 3 senaste åren. Totalt bygger alltså rapporten på svar från ungefär 3000 personer per land och totalt närmare 450.000 personer. Rapporten ges ut av FN:s nätverk för hållbar utveckling och görs av Gallup World Poll.
Man gör ett slumpmässigt urval och ställer en fråga som relaterar till lycka och välbefinnande. Frågan är: ”Föreställ dig en stege där 10 är bästa möjliga liv och 0 det sämsta. Var befinner du dig idag?”
Utifrån svaren försöker sedan forskare tolka varför vissa länder placerar sig högt och andra lågt utifrån olika faktorer som har samband med högt välbefinnande. Själva rankningen bygger inte på vad experterna tror, utan på vad invånarna själva svarar. Frågan som rankingen bygger på handlar mer om lycka i livet än lycka i stunden, dvs den variant på lycka som ligger närmare välbefinnande och livstillfredsställelse, som är en mer kognitiv bedömning av livet som helhet. I undersökningen frågar man även efter positiva känslor som skratt, glädje och intresse, men de tas inte med i rankingen. Framförallt kan man säga att de undersöker i vilken kultur och miljö, människor upplever lycka i livet.
Norden och Costa Rica olikheter och likheter
Finland har legat i topp som det lyckligaste landet i 8 år i rad, tätt följd Island, Danmark och Costa Rica, som nu ligger på fjärde plats, före Sverige och Norge. Alla de nordiska länderna har i många år legat i topp 10 och de ligger nära varandra på de sex områden som analyseras, medan Costa Rica har lägre BNP per capita och mindre starka statliga institutioner än Norden.
Jag började fundera på hur det kan se ut så här. Det är inte överraskande att de nordiska länderna får liknande ranking, som är relativt homogena kulturellt och har liknande miljöer. Däremot är det överraskande att ett så kulturellt och geografiskt annorlunda samhälle som Costa Rica har kommit in i samma lyckokluster som Norden.
Vi har i Norden tillit till att vi inte behöver svälta och får sjukvård, även om vi blir av med jobbet och vi har råd att ha mer individualism, eftersom vi litar på att staten hjälper oss.
Costa Rica är ett relativt fattigt land jämfört med de nordiska länderna, men de har trots det, relativt starka trygghetssystem. Bland annat har de valt bort att ha en ett försvar och valt att lägga mer pengar på naturvård, skola och sjukvård istället.
Natur, kultur och trygghet
Det jag tänker är att Norden och Costa Rica delar vissa kulturella drag (som inte ingår i de sex nyckelfaktorerna som analyseras av forskarna WHR för att förstå vad som leder till olika länders resultat) . Att alla nordiska länderna och Costa Rica har kulturer som är mindre konkurrensinriktade och som i högre grad betonar närhet till naturen och avkoppling. Tillsammans bidrar de här sidorna av samhällena till betydligt mer trygghet, mer närvaro och återhämtning, vilket i sin tur minskar upplevelsen av stress.
Jämlikhet och låg korruption är stärkande för tilliten i samhällen, medan tillit i sin tur ger tryggare, mer fungerande samhällen och bidrar till högre välbefinnande hos befolkningen. I mindre jämlika samhällen behöver tryggheten komma från andra håll som familj och lokalsamhället.
Ju mer tid vi vistas i naturen, desto mer blir vi medvetna om att vi är en del av något större. Vi kan trots vår individualism i Norden uppleva en slags gemenskap i att livet på jorden är något vi delar med varandra. Man vet från forskning om hur vi påverkas av olika miljöer att naturen är en stark källa till hänförelse (awe) och att hänförelse kan bidra till transcendenta och andliga upplevelser, som att uppleva vår litenhet och livets skörhet, som när vi erfar naturens skönhet, storhet och styrka, via vidsträckta landskap, vilda hav, våldsamma stormar och åskväder, höga berg eller vackra soluppgångar.
En annan aspekt av naturupplevelser är återhämtning. Idag finns mängder av forskning om naturens positiva påverkan i form av minskad stress, mjuk fascination och ökad stresstålighet genom att vi utsätts för utmaningar som vi är biologiskt skapade att hantera och trivas med. Det förutsätter att vi väljer att utmana oss och vänja oss med naturen och de krav den ställer på oss, och det sker antagligen i betydligt större utsträckning i samhällen där det är norm att tillbringa tid i naturen.
Kulturella begrepp och filosofier som driver välbefinnande
I de skandinaviska länderna har vi jantelagen som handlar om att inte utmärka sig för mycket och tro att man är förmer än andra. Jantelagen anses ofta negativ, eftersom den kan bromsa ambitioner och utveckling, men jantelagen bidrar sannolikt också till mindre vassa armbågar och konkurrens, och tonar ner behovet av att hävda sig på andras bekostnad. Även det svenska lagom, som betyder inte för mycket och inte för lite, utan någonstans i mellan, gynnar en kultur med mindre konkurrens och mindre behov av att prestera för att duga.
Vi har även fika och fredagsmys i Sverige, som handlar om att ta det lugnt en stund, släppa kraven och umgås. I Danmark finns hygge som gäller trygg och varm gemenskap i nuet, njutning av det enkla utan prestationskrav. Norge har kos och koeslig, som handlar om vardaglig glädje utan krav, ofta enkelt och i naturen. På Island har de begreppet Þetta reddast som betyder Det löser sig och är en slags genomgripande livshållning med djup tillit till att problem går att hantera, en slags optimism, ofta med galghumor. En filosofi som hjälpt människor att våga ta risker i ett litet oförutsägbart samhälle på en liten isolerad ö långt upp i Nordatlanten, som är utlämnade till att lösa saker på egen hand, med krävande väder, ett vilt hav och oförutsägbara vulkaner. På en sådan plats finns ingen annan hjälp att tillgå, tryggheten behöver komma ifrån det omgivande samhället. Ett tankesätt i riktning mot ”Det är vi tillsammans som ska klara av allt som kan ske och vi har djup tillit till att vi gör det”.
I hela Norden har vi en lång tradition som kan sammanfattas som friluftsliv. I Sverige har vi starkaste rättigheterna till naturen med Allemansrätten. Att promenera, plocka bär, orientera, åka skidor, vandra, bada, tälta och grilla korv i närliggande naturområden är en självklarhet för många i Sverige. Norrmännen går på tur, och de har och de har något som kallas Friluftsloven. Övriga nordiska länder har liknande, något mer begränsade rättigheter, men vi har liknande kulturell självklarhet av att röra oss i naturen.
Bad och kallbad är något som vi tillämpar i alla nordiska länder. I Finland har man sauna och sisu. Sauna, som är finska för bastu, handlar om att bada bastu är något centralt och självklart i den finska kulturen, där gemenskapen i bastubadet är en stor del i vardagen och där man möts över generationerna. Bastubaden kombineras ofta med bad i insjöar eller havet.
Sisu är ett begrepp som viktig del i den finska kulturen som är en slags tyst acceptans av livets svårigheter, där man aldrig ger upp, alltid är beredd att kämpa vidare utan att klaga.
I sisu ingår att inte vara rädd för att välja den svåra vägen och inte vara rädd för det obekväma som ofta är en del av friluftslivet. Friluftslivet innebär fysisk ansträngning och att hantera vädrets oförutsägbarhet, men ger samtidigt mycket tillbaka.
I Sverige är bastu och bad i havet och insjöar en vanlig tradition och något de flesta är bekanta med. På Island badar man i varma källor och kallbadar i Nordatlanten och Grönlandshavet och i Danmark är bad i havet året om en tradition.
I Costa Rica har de begreppet Pura Vida, som bokstavligen betyder ”rent liv” och är ett begrepp som används vardagligt som hälsningsfras, och som genomsyrar hela kulturen. Pura vida handlar om en livsstil som är större än bara må bra, snarare att främja hälsa, lycka och gemenskap, att uppskatta det enkla, bortom prestationer och materiellt välstånd, där naturen, vänner och familj är det centrala. ”Allt är bra, ta det lugnt, livet är gott” kanske vi skulle kalla pura vida i Sverige.
Många i Costa Rica lever med en stark koppling till naturen, en stor del av pura vida-filosofin handlar om att odla en relation till naturen och jorden. Att tillbringa tid utomhus är en viktig del av livet, och en stor del av befolkningen besöker regelbundet stränder, skogar, berg och floder.
Värdet av naturen är inte bara en kulturell inställning utan också en konkret politisk prioritering. Landet, som ca 1/9 av Sverige i storlek, har fem procent av världens biologiska mångfald, och mer än en fjärdedel av markerna är skyddat land. På så vis ser många costaricaner ser sig som förvaltare av landets ekologiska mångfald och jobbar mycket med ekologiskt jordbruk, hållbar turism och naturvårdsarbete. I Costa Rica är naturen en vital del av vardagslivet.
Begreppet Plan de vida är ett begrepp som används i många spansktalande länder och som betyder Plan för livet. På Nicoyahalvön, som ligger i Costa Rica, har plan de vida en djupare innebörd som handlar om att varje dag och i livet i stort ha en tydlig riktning och en uppgift som handlar om livets syfte och mening och som i hög grad rör gemenskap och natur.
Mina reflektioner
Gemensamt för de nordiska länderna och Costa Rica kanske finns flera olika typer av trygghet. Via närheten till naturen får vi en trygghet som inte är prestationsbaserad, där närvaron och lugnet är lättare att hitta, i naturen existerar inte hierarkier på samma sätt som i övriga samhället.
Arbetet ger värde, men det är inte allt. Livet utanför arbetet med familj, vänner och i naturen får vara lika viktigt. Såklart är livet utanför arbetet viktigt i andra länder, men med mindre konkurrenstänkande bör vi ha lättare att duga som människor – oavsett prestation. Behovet att hävda sig blir mindre uttalat än i andra länder.
Tillit och trygghet byggs lättare om vi inte ser på tillvaron som ett nollsummespel där vi ska konkurrera om status. Kulturella normer som lyfter att ta det lugnt, umgås och tillbringa tid i naturen främjar trygghet. När vi är tryggare, lugnare och mer närvarande, ser vi varandra bättre som individer och inte konkurrenter om våra resurser, vilket skapar goda cirklar. Välbefinnandet ökar och vi skattar högre på WHR:s Lyckoindex.
Kanske handlar lycka i livet mindre om maximal njutning, materiell framgång och status, och mer om att leva i kulturer där människor känner sig tillräckliga, trygga, närvarande och förankrade – i relationer, i naturen och i något större än sig själva. Eftersom Sverige tappat i placeringar mot Costa Rica på WHR:s Lyckoindex, kanske vi har något viktigt att lära av pura vida och plan de vida. Att i ett större perspektiv ha fokus på gemenskap och trygghet, att bättre vårda de naturliga miljöer vi har nära våra tätorter och städer och satsa ännu mer på grönområden och ökad tillgänglighet till naturen för alla.
Allt är bra, ta det lugnt, livet är gott!
Fotnoter
Nicoya är en av fem Blå Zoner, som är de platser i världen där människor lever längst. Forskning på Blå Zonerna har visat att gemenskap, meningsfullhet, närhet till naturen och naturlig rörelse i naturen hör till de faktorer som anses vara bland de viktigaste för att leva länge med hög livskvalitet.
För att förklara varför vissa länder är lyckligare än andra analyserar forskarna sex nyckelfaktorer i varje land som har kopplingar till upplevd lycka och välbefinnande: BNP per capita (ekonomiskt välstånd). Socialt stöd (att ha någon att räkna med i svåra tider). Förväntad livslängd (fysisk och mental hälsa). Frihet att göra egna livsval. Generositet (donationer och hjälpsamhet). Generositet (donationer och hjälpsamhet).
Referenser
Buettner, D. (2017). The Blue Zones of Happiness: Lessons from the world’s happiest people. National Geographic.
Brunet, J. 2023. Generell naturvårdshänsyn i hyggesfritt skogsbruk i Mellaneuropa – En litteraturöversikt. Future Forests Rapportserie 2023:1. Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, 34 sidor.
Helliwell, J. F., Layard, R., Sachs, J. D., De Neve, J.-E., Aknin, L. B., & Wang, S. (Eds.). (2026). World Happiness Report 2026. University of Oxford, Wellbeing Research Centre. [1]
Lieberman, D. (2014) The Story of the Human Body: Evolution, Health, and Disease.Knopf Doubleday Publishing Group.
Keltner, D. (2023). Awe: The new science of everyday wonder and how it can transform your life. Penguin Press.
Ohly, H., White, M. P., Wheeler, B. W., Bethel, A., Ukoumunne, O. C., Nikolaou, V., & Garside, R. (2016). Attention Restoration Theory: A systematic review of the attention restoration potential of exposure to natural environments. Journal of Toxicology and Environmental Health, Part B, 19(7), 305–343.
Pantzar, K. (2018). The Finnish way: Finding courage, wellness, and happiness through the power of sisu. TarcherPerigee.
Stier-Jarmer et. al. (2021) The Psychological and Physical Effects of Forests on Human Health: A Systematic Review of Systematic Reviews and Meta-Analyses.
Søberg, S. (2022). Winter swimming: The Nordic way towards a healthier and happier life. Macmillan.