Söderhamn 14 januari 2019
Ett mål utan en plan är bara en önskan, ett talesätt som jag tycker det ligger mycket i. Mål behöver vara lockande och i linje med dina värderingar för att processen mot målet ska kännas värdefull. För min egen del tänker jag oftast att målen hjälper mig att leva det liv jag vill leva. Mina vanligaste mål handlar om olika lopp, som får mig att lägga mer tid på träning. Att jag planerar mycket av mitt liv efter träningen och prioriterar träning, främst i naturen, gör att mitt liv blir lite bättre.
Min värdering är att träna mycket och vara ofta i naturen, mest för det ger mig mycket så glädje och upplevelser i vardagen. Om jag lyckas med mitt mål är egentligen inte lika viktigt. Under två år, 2016-2017 hade min fru och jag målet att göra 50 enkla vardagsäventyr varje år. Det var ett mål som gjorde oss mycket mer aktiva i att både planera inför, och att sedan ta oss ut i naturen på våra äventyr. Vårt långsiktiga mål gjorde vår vardag mer meningsfull med mer gemenskap och många nya minnesvärda naturupplevelser. Jag tänker att vårt gemensamma mål fick oss att leva både närmare varandra och närmare våra värderingar. Jag har även ett mål, eller kanske snarare fortfarande en önskan, att skriva en bok, meningen med det är bl. a. att jag vill ha skrivande som en större del av mitt liv och få möjlighet dela med mig av mina tankar och erfarenheter. Skrivandet får mig att utvecklas och lära mig saker, både om mig själv och om världen. Genom att jag började skriva bloggen, tänker jag att jag utvecklar mitt skrivande och upptäcker både vad jag kan ägna mitt skrivande åt och vad som är viktigt för mig. Men jag behöver nog jobba mer på den konkreta planen om det ska bli någon bok.
Nu har jag bestämt mig för ett nytt mål under 2019. Jag har anmält mig till Mozart 100 den 15 juni. Det är ett 112 km långt bergslopp. Loppet innehåller 5100 höjdmeter och har start och mål i staden Salzburg, en stad som är mest känd för att det var där Mozart föddes och växte upp. Jag har även funderat en hel del på 100 miles of Istria i Kroatien med 168 km och 6500 höjdmeter, men tvekat om jag skulle klara loppet med alla höjdmeter. Främst eftersom loppet går redan i mitten av april och jag tror det skulle vara svårt för mig att hinna träna tillräckligt mycket backträning fram till dess. Båda loppen ger en plats i Western States lotteriet som jag verkligen vill fortsätta vara med i. Att delta i Western States 100 är en av mina drömmar, och min plan är att kvalificera mig till lotteriet varje år, via andra spännande lopp, förhoppningsvis tills jag vinner en plats och får chans att uppfylla drömmen.
Jag vill verkligen väldigt gärna fortsätta springa häftiga lopp och helst kombinera tuffa mentala och fysiska utmaningar med möjligheten till fina naturupplevelser. Min största utmaning just nu är att få till fungerande träning där min kropp, och framförallt min vänstra hälsena klarar de påfrestningar som många timmar löpning i veckan innebär.
När jag lyssnade på Pace on Earth´s podintervju där Johnny Hällneby pratade med Mustafa (Musse) Mohammed tändes ett litet hopp. Johnny bad Musse beskriva hur han skulle göra om han skulle träna till ett ultralopp. Musse menade då att han skulle kombinera löpning med cykling före eller efter löppasset för att få till tillräckligt långa träningspass utan att belasta kroppen för mycket. Jag tänkte då att kombinerade pass kan vara ett sätt för mig att klara en del av min långpassträning.
Jag tänker att ultralöpning verkligen är en utmaning i att få kroppen att hålla, att träna och leva tillräckligt smart för att kropp och psyke ska kunna absorbera den träning som behövs för att kunna genomföra de lopp jag drömmer om. Ju äldre jag blir desto mer krävs det av mig att vara smart för att kunna fortsätta. Jag var i mitt livs form hösten 2016 då jag tränat för Ironman Barcelona. Då kände jag mig inte speciellt sliten och hade ändå tränat mer än jag gjort någonsin tidigare i livet. Under det året hade jag dels planerat mitt arbete väldigt bra för att kunna träna mycket, dels hade jag mer variation i min träning än vad jag normalt brukar ha.
Inför våren och sommaren tänker jag som vanligt försöka öka max 10% på löpvolymen per vecka. Det jag främst tänker mig att ändra från mitt träningsschema som jag lade upp inför TEC100 förra året är att ha en återhämtningsvecka var 3:e vecka istället för var 4:e vecka och komplettera mer med cykling eller skidåkning. Jag har inte lika bra grund att stå på i år som jag hade förra året. Då hade jag i början av året haft en period av stabil träning utan skador och med löpning varje dag från slutet av oktober och hade kontinuerligt sprungit mellan 50-65 km/v. Nu har jag sprungit varje dag i drygt 3 veckor och hållit mig mellan 50-60 km/v, men jag har tyvärr fortfarande en del smärtor i hälsenan som jag försöker hantera på olika sätt.
Så här tänker jag preliminärt mig min träning fram till Mozart 100
Progression av träningen ca 10% per vecka upp tills jag springer 12 mil på en vecka. Varierade löppass efter vad jag känner för och hur livet ser ut.
Gå ner till ca 5-6 mil var 3:e vecka.
Anpassning av volym och intensitet fortlöpande efter hur kroppen känns.
Vecka 3: Dvs denna vecka, ca 65 km blandad löpning kompletterat med skidåkning.
Vecka 17: TEC 50 eller TEC Backyard
Vecka 24: Mozart 100
“Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen, är en dag av törst. Nog finns det mål och mening i vår färd. Men det är vägen, som är mödan värd”. Karin Boye, ”I rörelse”
?
Härligt att få dela dina önskningar och mål! Det inspirerar mig på många plan! Och nog stämmer det bra det Karin säger.. ??
Tack Kerstin, vad roligt att höra. Om jag kan inspirera till att ta ett steg i någon värderad riktning blir jag riktigt glad. Då är verkligen vägen mödan värd