Inom filosofin gjorde man redan under Antiken skillnad mellan Hedoni och Eudamoni i synen på lycka och vad ett gott liv innebär.
Aristippos ca 400 år f.Kr. menade att lycka handlade om att maximera njutning och minimera smärta i stunden. I praktiken menade han att det också var vår yttersta och omedelbara drivkraft. Hedone betyder njutning på grekiska. Ett gott liv betyder i det här sammanhanget att ha så mycket samlad njutning som möjligt i livet och så lite obehag som möjligt.
Aristoteles var den som lite senare, runt 350 f.Kr., tydligast definierade lycka som eudamoni. Han beskrev eudamoni som att leva i enlighet med sin dygd och att sträva efter att utveckla sin potential som människa. Han menade att lycka, snarare än njutning, handlade om att leva ett liv i linje med sin moral och att fortsätta sträva efter att utvecklas som människa och att ett gott liv är ett liv med riktning och mening.
Ytterligare 50 år senare ca 300 år f.Kr. kom Epikuros och vidgade begreppet hedoni där lycka innebar njutning, fridfullhet, måttfullhet och frihet från oro. Kanske kan man i fridfullhet och måttfullhet se en influens av Aristoteles betoning av dygder. Både Aristoteles och Epikuros betonade mer en långsiktighet i vår motivation att leva ett gott liv, i kontrast till Aristippos som betonade den omedelbara njutningen/friheten från obehag.
Känslor är till sin natur flyktiga
När vi i vardagen pratar om lycka, syftar vi ofta på ett varaktigt tillstånd av starka positiva känslor. I realiteten kan vi inte befinna oss i ett sådant tillstånd under någon längre tid. Känslor är till sin natur flyktiga. Många gånger menar vi också helt olika saker när vi talar om lycka. I psykologisk forskning har man försökt definiera lycka på olika sätt och delat upp lycka i olika typer eller kategorier. Ett vanligt sätt är att man dels undersöker Lycka i livet, dels Lycka i stunden.
Lycka i stunden handlar om hur ofta och starkt du upplever olika känslor och motsvarar närmast det hedoniska perspektivet. Det mäts ofta med en metod som kallas Experience Sampling Method eller ESM, där man flera gånger om dagen får göra skattningar av sitt mående och beskriva vad man gör och var man befinner sig. Där vissa känslor kategoriseras positiva t.ex., glädje, upprymdhet, optimism, nyfikenhet eufori osv och andra karakteriseras negativa, som nedstämd, besviken, rädd, förtvivlad. Hur starkt och hur ofta man upplever olika känslor kokar ner till en uppskattad lycka i stunden.
ESM kan ses som ett sätt att fånga den hedoniska dimensionen av lycka, att mäta i och sammanställa vilken utsträckning vi upplever stunder som kan kategoriseras om lyckliga.
Med Lycka i livet menas hur tillfredsställd man är med livet i stort, med familj, jobb, boende, ekonomi, vanor, relationer, hälsa och meningsfullhet osv. En slags sammanfattande bedömning av hur livet stämmer med ens förväntningar och värderingar, som är mer kognitiv men med känslomässiga inslag, eftersom vi behöver våra känslor när vi känner efter vad som känns bra och rätt för oss. Lycka i livet ligger närmare eudamoni och översattes från den grekiska filosofin till betydelsen mänsklig blomstring eller det högsta goda och där värden, självutveckling och meningsfullhet är starka inslag.
Ofta mäter man Lycka i livet med frågor och skattningsskalor där man dels får skatta i vilken grad olika livsområden är viktiga för en, dels hur nöjd man är med livet i förhållande till varje område. Alternativt gör man skattningar på områden som är viktiga för de flesta, som att känna lugn, fokus, närvaro, meningsfullhet, beslutsamhet.
Droppar av lycka
Min bild av lyckliga stunder är att dem i hög utsträckning handlar om vår förmåga uppskatta det vi upplever här och nu, vilket i sin tur förutsätter närvaro. I närvaron kan vi fånga små ögonblick som jag i efterhand brukar se på som droppar av lycka. Att jaga lycka, och ständigt fråga oss om vi är lyckliga nu, bidrar lätt till att närvaron och lyckan undflyr oss.
Om vi däremot gör saker vi vet att vi brukar må bra av både på kort och lång sikt utan att för den skull jaga lyckokänslor ökar vi vår sannolikhet för både ökad hedoni och eudamoni.
Vi mår bra på olika sätt av att njuta och göra roliga saker jämfört med att sträva, skapa något nytt, utmana oss själva, hjälpa andra och försvara det vi tror på. Båda delar är viktiga för vår totala upplevelse av lycka. De flesta behöver nog både hedoni och eudamoni för att livet långsiktigt ska kännas bra. Framförallt behöver vi relationer, sannolikt är nära relationer är en förutsättning för att vi ska kunna uppskatta livet.
Närvaro, upplevelser, tacksamhet och relationer
Min erfarenhet är att om vi är närvarande i upplevelsen, kan vi efterhand uppleva den samlade lyckan och meningsfullheten i våra liv. En annan aspekt av vad som bidrar till lycka tror jag kan beskrivas som tacksamhet – när vi känner tacksamhet över våra relationer, dem vi har och haft i vår närhet, och det vi har upplevt, blir det en slags närvaro och lycka i den tacksamheten. Ju oftare vi reflekterar över det vi har att vara tacksamma för, leder det både till ökad lycka i stunden och sannolikt även ökad lycka i livet. Genom att vi övar oss på att uppmärksamma det som finns och funnits att vara tacksamma för i våra liv blir vi bättre och bättre på att stanna upp i dem upplevelserna. Inte i jakten på lycka, men i att uppskatta livet . Min syn på lycka handlar mer i grunden vad som är viktigt, våra relationer, om känna meningsfullhet och att våga omfamna livet med alla dess ingredienser och olika känslor.
Every day / I see or hear / something / that more or less / kills me / with delight, / that leaves me / like a needle / in the haystack / of light. / It was what I was born for – / to look, to listen, / to lose myself / inside this soft world – / to instruct myself / over and over / in joy, and acclamation.”
Mary Oliver